Tid för bön och fasta
De senaste åren har vi upplevt flera stora kriser i världen med pandemi, klimatkris och krig. Jag kan inte komma ifrån tanken att Gud i dessa tider kallar sitt folk till bön och fasta.
De senaste åren har vi upplevt flera stora kriser i världen med pandemi, klimatkris och krig. Jag kan inte komma ifrån tanken att Gud i dessa tider kallar sitt folk till bön och fasta.
Ett glädjefyllt allvar, ett sätt att fokusera på Gud, en reflektion över vad som är behov och vad som är begär. Fastan kan ha olika innebörder. Här kommer funderingar kring fastan från några personer med SAM-anknytning.
Hur tar man sig an fastan och andra perioder under kyrkoåret som barnfamilj eller söndagsskolegrupp? Eleonore Gustafsson uppmuntrar oss till att tänka kyrkohalvår och att hitta kreativa sätt att berätta om evangeliet.
Sedan några år tillbaka driver SAM:s systerkyrka i Malawi flera yrkesutbildningar. Främst är det ensamstående mammor och unga vuxna med ansvar för småsyskon som får en möjlighet att försörja sig på egen hand.
Esgrim Rommel har hittat sin väg in i fastan där både kärleken till Gud och skapelsen ryms. Genom att så fröer i garaget avsätts tid för att följa naturens mirakel såväl som Guds död och uppståndelse.
Vad händer när det vi fastar från tar större utrymme än det vi försöker fasta till? André Dahlquist resonerar kring vart vårt fokus under fastan bör riktas.
Fastetiden är ingen stark tradition inom SAM, men på senare år kan man ana ett ökat behov av former att bli konkret i bön. Vi fastar oftast vid särskilda utmaningar och då längtan efter Gud driver oss att bli konkreta.
Jonas Melin skriver om hur SAM som samfund vill vara med och forma attraktiva församlingar där människor hittar en varm och kärleksfull gemenskap. Församlingar som gör skillnad och är med och påverkar det samhälle där de finns.
Bruno Frandell – för många känd som lärare på Korteboskolan och de senaste åren lärare på ALT- Akademi för Ledarskap och Teologi – har precis gått i pension. Här berättar han om några hållpunter i sitt liv.
Många känner att de inte duger, att det är fel på dem. Att känna sig värdelös har blivit något av ett samhällsproblem och det får många olika konsekvenser, bland annat i form av psykisk ohälsa bland unga.
Emilia Santos var bara två år när hennes föräldrar dog i en bilolycka. Hon och hennes åtta syskon fick då försöka klara sig på egen hand.
Vi lever i spänningen mellan det som varit och det som kommer, mellan ursprung och framtid. Stina Persson reflekterar här över denna dynamik och behovet av att identifiera röster som både söker förankring och förnyelse.