Zimbabwe var vid självständigheten 1980 ett relativt välmående land, här fanns ett produktivt jordbruk och en hel del industrier. Landet producerade i princip alla grödor som behövdes. En omstridd jordreform som ledde till att det kommersiella jordbruket till stor del kollapsade, korruption, interna stridigheter, hyperinflation och misskötsel av industrin har lett till att landet idag hör till ett av världens fattigaste. 2020 hade landet en inflation på 500 %, 75 % av befolkningen levde i svår fattigdom och arbetslösheten låg på drygt 90 %.(1)

Här arbetar vi tillsammans med vår systerkyrka i ett byutvecklingsprojekt med målet att återställa möjligheten att försörja sig på jordbruk och boskapsuppfödning.

Utbildning som ger bättre försörjning

Majoriteten av Zimbabwes befolkning lever på småskaliga jordbruk utan tillgång till konstbevattning och gödningsmedel. Även i Utete är jordbruk den huvudsakliga försörjningskällan, trots att jorden är utarmad och nederbörden sparsam. Situationen förvärras ytterligare av bybor som hugger ner träd för eget bruk men också för att sälja som ved eller träkol. Bland de unga är det många som börjat med guldvaskning, trots att det är olagligt. Även prostitution är vanligt och många, framför allt män, ger sig iväg till grannländerna för att hitta en försörjning.

Här driver SAM:s systerkyrka ett pilotprojekt med syfte att förbättra miljön och återställa möjligheten att försörja sig genom jordbruk. Ett 30-tal familjer, framför allt familjer där kvinnor är huvudförsörjare, finns med i projektet. Familjerna får praktisk och teoretisk utbildning i boskapsuppfödning, miljömässigt hållbar odling och foderproduktion.

I centrum för projektet finns uppfödning av getter. Insatsen för att köpa och ta hand om en get är relativt låg och avkastningen hög. För att inte ytterligare utarma marken och spä på problemen med jorderosion, hålls getterna inhägnade och utfodras med restprodukter från jordbruket.

Getterna ger dessutom flera biprodukter som familjerna har nytta av. Gödsel från getterna används för att förbättra jordmånen. Tillsammans med införande av klimatsmarta jordbruksmetoder blir avkastningen från jordbruket högre. Gödseln kommer på sikt även att användas i biogasproduktion för hushållsbruk, något som kommer att bidra till att minska trädhuggning och koltillverkning i området. Getmjölken tas tillvara och blir ett näringsrikt tillskott på matbordet. Mjölken, ullen och på sikt även köttet, ger också en värdefull inkomst i hushållskassan. Pengar som kan användas för att bland annat betala barnens skolavgifter. Förhoppningen är att färre barn hoppar av skolan och att antalet barnäktenskap minskar.

Du kan stödja arbetet i Zimbabwe genom att ge en gåva till vårt arbete med Samhällsutveckling.

Tre av fyra somalier lever i fattigdom. Sedan många år tillbaka saknar landet en fungerande centralmakt. Klanstrider och konflikter mellan islamistgrupper och svaga regeringar har, tillsammans med återkommande perioder av torka, drabbat civilbefolkningen hårt. I slutet av 2021 utlyste landets regering nationellt nödläge. Antalet människor som var beroende av nödhjälp beräknades då uppgå till åtta miljoner. Situationen har sedan förvärrats ytterligare.(1)

Här arbetar vi tillsammans med vår och Equmeniakyrkans biståndsorganisation Diakonia i ett klimatsmart odlingsprojekt. Syftet är att stärka samhällets skydd mot klimatrelaterade kriser och katastrofer, så att dessa inte lika lätt leder till matbrist. I huvudsak är det kvinnor som involveras i odlingen, då ett annat mål för projektet är att stärka kvinnors roll och ge dem en betydelsefull plats i samhället. Tillsammans med er skapar vi bättre förutsättningar för utsatta familjer i Somalia.

Stabil matförsörjning och ett mer jämlikt samhälle

Torka, ökenstormar och insektsangrepp har under många år lett till svår missväxt i Somalia, och det blir alltmer omöjligt att försörja sig på odling. Eftersom 70 % av Somalias befolkning är beroende av jordbruk och boskapsskötsel har de klimatrelaterade katastroferna gång på gång lett till akut hungersnöd. Tillsammans med långvariga konflikter i landet har detta orsakat att tre av fyra somalier minst en gång har tvingats lämna sitt hem. De flesta återvänder så småningom, eller hittar en ny plats att slå sig ner på. Men det finns också stora flyktingläger runt landets städer och i grannländerna.

På landsbygden i delstaten Puntland lever de allra flesta av just jordbruk och boskapsskötsel. Här finns den lokala organisationen Kaalo, vilken vi samverkar med. Målsättningen är att ge familjer bättre förutsättningar att klara sin försörjning, även då klimatförändringarna gjort vädret mer oförutsägbart. I stora lokalt producerade växthus kombineras flera klimatsmarta odlingsmetoder. Växthusens tak är tillverkade av nät som skyddar mot stark sol, insektsangrepp och kraftiga vindar. Deltagarna i projektet får utbildning och praktisk träning i nya jordbruksmetoder. Man använder exempelvis droppbevattning, som är vattenbesparande då väldigt lite dunstar bort. Man får också lära sig att ta vara på regnvattnet under regnperioden, något som gjort att det nu går att odla grönsaker året runt. Varje växthus försörjer upp till sju familjer.

En viktig del av projektet är att i stor utsträckning involvera kvinnor. Att få odlingskunskaper och bli familjeförsörjare ger dem högre status och större möjlighet att påverka sin egen och sin familjs situation. Växthusprojektet har gjort att man nu kan odla grönsaker som man inte kunnat odla på många år. Det innebär inte bara att familjerna får bättre mat. Grönsakerna kan också säljas och ge pengar till skolavgifter eller annat som är viktigt för familjen.

Rumänien, ett av EU:s fattigaste medlemsländer, har troligtvis världens största romska minoritet. Mellan 1,5-3 miljoner romer är spridda över hela landet.(1) De har låg social status och utsätts ofta för trakasserier och diskriminering. Många av dem saknar identitetshandlingar och lever i hög grad utanför samhället. De har svårt att få arbete, och saknar ofta utbildning. Man räknar med att 75 % av Rumäniens romer lever i fattigdom. Romerna bär dessutom på djupa sår av slaveri och utnyttjande.

Tillsammans med organisationen Seeds of Kenosis arbetar vi i staden Timisoara i västra Rumänien. Skolungdomar får läxhjälp och fritidsaktiviteter och här drivs ett företag i form av en snickarverkstad där romer och rumäner arbetar sida vid sida med heminredning och möbeltillverkning.

En investering i de minsta och marginaliserade

I ett av Timisoaras fattigaste områden, där det främst bor romer, arbetar organisationen Seeds of Kenosis. Bland annat driver de ett företag där unga killar tränas i både yrkesskicklighet och självförtroende. Sättet att arbeta är speciellt då de använder virke som ingen annan vill ha. Det kan vara sprucket, sjukt eller snett och vint. På samma sätt ser de styrkan hos varje arbetare och låter var och en göra det de är bäst på. Här tillverkas unika och vackra möbler och heminredning.

Företaget går bra och deras produkter är eftertraktade. De har fått inreda ett flertal trendiga restauranger i Rumänien och deras heminredningsprodukter säljs både i Rumänien och Sverige. I företaget arbetar numera även ett par kvinnor, främst med läderprodukter. I det romska samhället, arbetar kvinnor sällan utanför det egna hemmet. här får kvinnorna visa att de är minst lika skickliga som männen på det de gör. Företagets framgångar har lett till att romerna blivit mer accepterade. Samhället är stolta över dem och vill ha mer av det de gör.

Utöver företaget driver organisationen ett skolcenter för barn mellan 3 och 17 år. Centret fungerar som en länk mellan den kommunala skolan och det romska samhället. Här får barnen bland annat läxhjälp. Romska barn ligger ofta långt efter övriga barn i skolan då deras föräldrar ofta är analfabeter eller lågutbildade och har svårt att stödja sina barn. Här finns också fritidsaktiviteter anpassade efter barnens intressen och de arbetar för att bygga upp barnens självbild och se skolan som något positivt. Utöver detta gör de även en del samhällsinsatser så som husrenoveringar, hygieninsatser och ser till att folk som är sjuka får ta del av den sjukvård de har rätt till.

Du kan stödja arbetet bland romerna genom att ge en gåva till vårt arbete med Samhällsutveckling.

Uppskattningsvis utsätts 1,2 miljoner barn i världen för människohandel varje år. Men statistiken är osäker. Tillsammans med narkotika- och vapenhandel är handel med människor, inklusive barn, den största och mest lönsamma brottsliga verksamheten i världen. Människor säljs likt handelsvaror, hålls inlåsta och utnyttjas för att generera pengar.

En stor del av offren som finns i Sverige kommer från Rumänien. Tillsammans med er kan vi förhindra att ungdomar hamnar i människohandlarnas händer. Tillsammans kan vi rädda liv.

Ungdomar får höra sanningen om människohandel

Rumänien är ett av de länder i EU som drabbats hårdast av människohandel för sexuella ändamål. Med falska löften om ett bättre liv rekryteras främst unga tjejer som saknar utbildning och inte ser någon framtid i sitt eget land.

Här samverkar Svenska Alliansmissionen med den lokala organisationen Valoare Plus i projektet Stay Free. Hittills har vi främst arbetat i regionerna Bacău, Vaslui, Botosani och Teleorman i nordöstra Rumänien, ett av Rumäniens och också Europas fattigaste områden. Här ser vi hög arbetslöshet, fattigdom, stora klyftor mellan några få rika och den övriga befolkningen som lever i fattigdom. Kvinnor har mycket låg status och här finns också ett utbrett alkoholmissbruk.

Uppbackade av den rumänska myndigheten National Agency Against Human Trafficking, har vi tränat och utrustat volontärer och lärare att bekämpa människohandel i sina sammanhang. Temadagar och workshops har anordnats på högstadie- och gymnasieskolor där våra medarbetare undervisat om vad människohandel är. Det handlar om att ge ungdomar kunskap om hur man undviker att hamna i klorna på en människohandlare. Hur ser riskerna ut? Vart vänder jag mig om jag själv eller någon annan är på väg att råka illa ut?

I och med kriget i Ukraina riskerar många ukrainska kvinnor att utsättas för människohandel. Vår samarbetsorganisation har därför utökat sitt arbete och informerar nu även ukrainska flyktingar som tagit sig över gränsen till Rumänien om farorna med människohandel. De erbjuder även juridisk hjälp när det gäller att hitta lagliga sätt att försörja sig. Man har även påbörjat ett arbete för att översätta och träna ukrainska informatörer för att informera internflyktingar och unga i sydvästra Ukraina om människohandel.

Du kan stödja kunskapsspridningen i Rumänien, och andra samhällsinsatser vi gör, genom att ge en gåva till vårt arbete med Samhällsutveckling.

Under den tidigare socialistiska regimen fattades alla större beslut centralt och det fanns inte mycket utrymme för egna initiativ, varken på individ- eller regionnivå.(1) Ett resultat av detta är att stora delar av befolkningen fortfarande, 20 år efter Sovjetunionens fall, har svårt att analysera och lösa problem. Mycket av det som inte fungerar accepteras och ses som oföränderligt.(2)

Här krävs förändring, både i samhällsstrukturer och på individuell nivå. Ett första led i det arbete Svenska Alliansmissionen finns med i är att hitta och utbilda nyckelpersoner i olika åldrar. Tack vare ert stöd får dessa personer med sig viktig kunskap och nya sätt att tänka, till sina respektive byar och samhällen.

Nyckelpersoner förändrar hela samhällen

Flera decennier av socialistisk planekonomi och centralstyre har lett till en form av apati hos många före detta sovjetmedborgare. I det land där vi arbetar har detta, i kombination med fattigdom och en allmän pessimism, lett till att hela samhällen halkar efter. Det blir en ond spiral som leder till allt djupare fattigdom.(2)

För att komma tillrätta med de grundläggande problemen arbetar vår lokala samarbetsorganisation med att identifiera och utbilda nyckelpersoner i byar och samhällen, främst i norra delen av landet. Dessa nyckelpersoner utbildas i olika utvecklingsmetoder där flera viktiga funktioner i samhället lyfts fram. Det handlar exempelvis om förbättrad skolutbildning, hälsovård, infrastruktur och jordbruk. Men man behandlar också mjukare frågor som respekt för varandra och samarbete mellan olika grupper.

Ett stort fokus läggs på att stärka gruppkänsla och uppmuntra samtal där alla får utrycka sina åsikter och intressen, utan att det skapar konflikter eller förtryck. Hittills har arbetet lett till att både barn och vuxna i området fått en bättre hälsostatus, att vägar har förbättrats och att fler inkomstkällor har skapats. Idag finns en känsla av hopp och man vågar drömma och ha visioner för framtiden.

Vi arbetar också för att skapa nätverk mellan byar och samhällen, där man delar med sig av sina erfarenheter och uppmuntrar varandra att fortsätta utvecklingen. Tillsammans kan man skapa system, exempelvis för att skydda sina invånare från att luras in i tvångsarbete och människohandel. Tillsammans kan man också genomföra större projekt som att starta skolor, bygga vägar, upprätta hälsokliniker och driva mer effektiva jordbruk. Arbetet har lett till en större förståelse och respekt mellan olika delar av befolkningen. Ledare från olika samhällsgrupper träffas nu regelbundet för att lära av varandra och tillsammans arbeta för förbättringar i sina respektive byar.

Du kan stödja byutvecklingen i Centralasien, och andra samhällsinsatser vi gör, genom att ge en gåva till vårt arbete med Samhällsutveckling.

I Moçambique är närmare två miljoner barn föräldralösa. De flesta på grund av att deras föräldrar dött i aids. Utan stöd riskerar barnen att fara illa på många olika sätt.(1) Barnen löper stor risk att missa sin skolgång, hamna på gatan, bli bortgifta eller utsatta för människohandel. Dessutom riskerar de att själva smittas då det är vanligt att ensamstående barn utsätts för sexuellt våld. Många av de här barnen växer upp hos släktingar eller äldre syskon. Familjer som kan behöva stöd för att klara av sin utsatta situation.

Projektet vi stödjer drivs av SAM:s samarbetsorganisation Kubatsirana. Det handlar om förebyggande insatser, för att tidigt upptäcka barn i riskzonen och stärka familjernas möjligheter att skapa en trygg tillvaro. Vi arbetar också med att öka kunskapen på samhällsnivå, till vårdnadshavare, hjälp till eget företagande och att lära barnen själva förstå sina rättigheter.

Projektet riktas främst till ensamstående mammor med ansvar för egna och ofta andras barn, samt till tonåringar med ansvar för yngre syskon. De är utsatta på flera sätt och hamnar mycket lätt i svåra levnadsförhållanden.

I arbetet tar man hjälp av lokala myndighetspersoner och andra nyckelpersoner, såsom socialarbetare, lärare eller ledare i kyrkor. De utbildas i frågor kring barns rättigheter och behov av psykosocialt stöd. Tillsammans med dem görs sedan direkta och anpassade insatser i familjer. Lokala myndigheter uppmuntras att skapa system och nätverk för att öka utsatta barns tillgång till sociala tjänster och andra grundläggande rättigheter. Det gäller inte minst att förhindra att barn och tonåringar utsätts för misshandel, vanvård och sexuellt våld. Arbetet har bidragit till ett större engagemang för utsatta familjer i samhället och motivation att identifiera vilka familjer och barn som behöver stöd. I projektet arbetar vi också med att alla barn registreras och får ett födelsebevis, vilket ger dem tillgång till viktiga samhällsfunktioner såsom skola och hälsovård.

Kubatsirana bildar stödgrupper. Där får vårdnadshavare lära sig om vikten av näringsrik mat, sjukvård och skolgång. I stödgruppen får familjerna också bättre kunskap om vilka rättigheter de har och hur de kan ta vara på dem. Man startar även spargrupper där medlemmarna får hjälp att starta en egen verksamhet. I gruppen får de en enkel utbildning i småföretagande och utifrån intresse får de hjälp att komma igång. Exempelvis har flera familjer fått lära sig mer om effektiv odling och de har fått hjälp med utsäde, jordbruksredskap och bevattning.

Man startar också speciella barnklubbar där barn får lära sig mer om riskerna att utsättas för sexuellt våld och vilka rättigheter de har. Kubatsirana hjälper även till med skolmaterial, skoluniformer och matpaket till familjer som ännu inte kan försörja sig själva. På grund av coronapandemin var dessa behov extra stora, då hårda restriktioner gjorde att många inte fick lämna sina hem och inte hade möjlighet att arbeta.

Du kan stödja familjehemsprogrammet och andra satsningar vi gör för att stärka samhällen, genom att ge en gåva till vårt arbete med Samhällsutveckling.