Carolina OlofsgårdFördjupning

Tid för bön och fasta

De senaste åren har vi upplevt flera stora kriser i världen med pandemi, klimatkris och krig. Jag kan inte komma ifrån tanken att Gud i dessa tider kallar sitt folk till bön och fasta.

Det är tid för oss att söka Gud tillsammans. Det är dags för oss att ödmjuka oss inför Gud och söka hans ansikte. Jag tror att det är ett bra läge att göra detta nu när vi närmar oss långfredagen och påminns om att Jesus fick lida för vår skull. Att fasta är kanske också ett sätt att dela hans lidande.

Jag har listat några punkter om fastans betydelse i det kristna livet.

  • Att fasta hjälper mig att koncentrera mig på det viktigaste.
  • Att fasta är en övning i självkontroll.
  • Att fasta uttrycker sorg över synden och ett beslut att omvända sig (Jona 3:5-10).
  • Att fasta är ett sätt att ödmjuka sig inför Gud.
  • Att fasta är en solidaritetshandling med de fattiga och ska förenas med goda gärningar (Jes 58).
  • Att fasta är ett vapen i den andliga striden (Dan 9-10).
  • Att fasta är ett uttryck för ivern att söka Guds vilja inför viktiga beslut (Apg 13:2).
  • Att fasta hjälper när allvarliga hot reser sig mot Guds folk (Ester 4:15-17).
  • Att fasta ger kraft när man avskiljer människor för tjänst (Apg 13:3, 14:23).

När jag var ung fastade jag regelbundet, oftast ett dygn i taget. Men när jag blev äldre slutade jag att fasta. Jag vet inte riktigt varför det blev så, kanske var det helt enkelt av bekvämlighet. När jag sen fick insulinbehandlad diabetes vid 37 års ålder fick jag höra att jag inte kunde fasta och då slog jag bort den tanken helt. För några år sedan förstod jag att jag mycket väl kan fasta korta perioder även med diabetes och då började jag praktisera regelbunden 24-timmarsfasta igen. Det är mycket välgörande för ande, själ och kropp.

Olika sätt att fasta

När man pratar om att fasta menar man vanligtvis att helt avstå från att äta under en period. Detta kallar jag för normalfasta. Under normalfasta dricker man bara vatten och eventuellt även annan dryck. Det var så Jesus gjorde när han fastade i 40 dagar (Luk 4:1-2) och det är så jag gör när jag fastar i ett dygn. 

Det går också att fasta på andra sätt. Partiell fasta är att under en period avstå från vissa måltider, eller från viss typ av mat, som till exempel kött eller sötsaker. Det var så som profeten Daniel och hans vänner gjorde (Dan 1:8-16) och därför kallas detta ibland för Danielsfasta. Det är också så som många fastar under kyrkoårets fasteperioder.

Ett annat sätt att fasta är att avstå från något som man i vanliga fall ägnar sig åt, som till exempel sociala medier, tv-tittande eller datorspel. Detta sätt att fasta kan vara särskilt lämpligt för den som av hälsoskäl inte kan eller bör göra en normalfasta. Var och en kan besluta själv på vilket sätt och hur mycket man ska fasta.

Nu är vi inne i den period under kyrkoåret som kallas fastan. Den pågår i fyrtio dagar, fram till påsken. Att fasta är förstås inte bundet till just den här perioden, men det kan ändå vara ett bra tillfälle att pröva på att fasta på ett eller flera av ovan nämnda sätt.

Fasta i svåra tider

Fasta är en praktik för det kristna livets vardagslunk, och därför har den fått sin plats i kyrkoåret. Men i Bibeln ser vi också att fastan är extra viktig i tider av kris och fara. När Jerusalem hotades av fiendens arméer blev kung Joshafat förskräckt och utlyste en fasta för hela folket och vände sig till Gud i bön (2 Krön 20:3-6). När hela det judiska folket var hotat av utrotning utlyste drottning Ester en tre dagars fasta för alla judarna som bodde i Persiens huvudstad Susa (Ester 4:15-17). När innevånarna i den Assyriska huvudstaden Nineve hörde Jonas predikan om att staden skulle förstöras omvände de sig och utlyste en fasta (Jon 3:1-11). När Esra och folket som var med honom skulle ge sig ut på den farliga resan till Jerusalem förberedde de sig genom att be och fasta (Esra 8:21-23). I samtliga dessa berättelser kan man läsa om hur Gud griper in och svarar på bönerna.

I ovan nämnda berättelser är det många som fastar tillsammans. I andra berättelser kan vi läsa om hur en enskild person fastar och ber i en tid av kris. Som Nehemja när han fick höra om hur illa det var ställt i Jerusalem (Neh 1:1-11) eller Daniel några år tidigare när han förstod att tiden var inne för att folket skulle vända tillbaka till Jerusalem (Dan 9:1-4).

I bergspredikan talar Jesus om fasta och han säger ”När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna…” (Matt 6:16). Jesus utgår ifrån att fasta är något som hans lärjungar praktiserar. Han säger inte ”om ni fastar”, utan ”när ni fastar”. Fasta verkar vara en lika självklar praktik som att be och ge gåvor (se Matt 6:2, 5, 7).

”När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna ska se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då ska din fader som ser i det fördolda, belöna dig.” (Matt 6:16-18)


Text: Jonas Melin, pionjärkonsulent
Foto: Umit Bulut, Unsplash