Carolina OlofsgårdFördjupning

Gudsmöte som berör på djupet

Fastetiden är ingen stark tradition inom SAM, men på senare år kan man ana ett ökat behov av former att bli konkret i bön. Vi fastar oftast vid särskilda utmaningar och då längtan efter Gud driver oss att bli konkreta.

Kyrkoåret inbjuder till fasta som en förberedelse inför årets största högtid – påsken. Fastan börjar på askonsdagen och pågår fram till skärtorsdagen. I år infaller denna period mellan den 2 mars-14 april.

Vad säger bibeln om fasta?

I Gamla testamentet kan vi läsa om hur människor enskilt praktiserade fasta vid olika tillfällen. Det står om Mose, David, Elia och Daniel. För Guds folk var det naturligt att också kollektivt vända sig till Gud i bön och fasta i tider av kris.

Det vore fel att säga att Nya testamentet innehåller någon tydlig uppmaning om att fasta. Men i bergspredikan tycks Jesus utgå ifrån att fasta var en lika självklar praktik som att be eller ge gåvor. Han säger: ”När du ger en gåva …”, ”när ni ber …” och ”när ni fastar …”. (1)

Jesus fastade själv 40 dagar i öknen som en förberedelse för sitt uppdrag (2) och även om han inte direkt uppmanade sina efterföljare att fasta, så ansåg han det naturligt att de skulle göra det efter det att han lämnat dem. (3)

Rannsakan av motiven

När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. (4) När jag läser detta enda råd Jesus ger angående fasta är det så träffsäkert. Jag behöver rannsaka mina motiv till fastan. Vill jag bara bevisa för mig själv att jag kan avstå? Det har i så fall ett värde i sig, men har ingenting med den kristna fastan att göra. Eller försöker jag bevisa något för andra? Det är ju en ännu mindre relevant motivation. Ofta blir vi upptagna av fastans yttre form, men det är i det fördolda det väsentliga rör sig. Fastan gör något med mig. Fastan är inget mål i sig utan ett medel för att odelat rikta min uppmärksamhet till honom som riktar hela sin uppmärksamhet till mig och dig. Det är bönen, samtalet med Fadern, som förnyar och förvandlar. (5) Jesus menar att fastan skapar utrymmet för detta möte som påverkar mig på djupet.

Kampen mot distraktionerna

Jag läste en intervju med Peter Halldorf där han talar om fastan och sammanfattar vår insats i fastan med ordet uppmärksamhet. ”Gud söker hela tiden vår uppmärksamhet, men vi behöver bli uppmärksamma för att mötet ska ske. (…) För vår del handlar kampen om distraktionerna, alla stimuli som omger oss. Frågan inför fastan blir: Var behöver jag dra en gräns i mitt liv? Vad är det som distraherar mig?” Orden träffar mig någonstans i magtrakten. Igenkännandet oroar. Visste är det just så? Distraktionerna står på kö och ber om uppmärksamhet. Ska bara kolla mailboxen och mobilen … och Instagram. Koncentrationen är bortblåst och tiden försvinner på virtuella irrvägar. Jag behöver öva mig i att avstå, att sätta gräns för det som äter min uppmärksamhet.

Jesus avslöjar för sina efterföljare: Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. (…) Era fäder åt mannat i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte ska dö. Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet ska leva i evighet. (6) Frågan är, vågar vi tro att det är sant? Fasta, pröva och se.

Anna Ahlström är församlingskonsulent på SAM sedan augusti 2021. Hon arbetade tidigare som pastor i Fiskebäckskyrkan.

Text: Anna Ahlström, församlingskonsulent
Foto: Denys Nevozhai, Unsplash samt Carolina Olofsgård

  1. Matt 6:2, 5, 7, 16
  2. Matt 4:2
  3. Matt 9:14-15,
    Mark 2:18-20,
    Luk 5:33-35 och
    Matt 6:16-18
  4. Matt 6:16-18
  5. Rom 12:1-2
  6. Joh 6:35, 49-51