Eleonore arbetar som pastor på Nya Slottet Bjärka-Säby som ägs av Pingstkyrkan i Linköping. Tidigare har hon arbetat som pastor inom Evangeliska Frikyrkan. Hon beskriver sig som en pragmatiker och söker det som fungerar i livet. Av den anledningen vurmar hon för kyrkoåret eller rättare sagt kyrkohalvåret, från domsöndagen (söndagen före första advent) till pingst, då det under den perioden finns goda möjligheter att pedagogiskt beskriva den kristna tron.
Kyrkoåret
När man hör ordet kyrkoår är det lätt att tanken går till söndagens texter. Eleonore menar att texterna är en detalj i helheten. Från början bygger kyrkoåret på förberedelsetider och de kristna högtiderna.
– Våra svenska högtider, exempelvis nationaldagen, gör något med oss som svenskar. På samma sätt gör kyrkans högtider något med oss som kristna. Min ambition är att vi ska göra lite mer av de här högtiderna och tillsammans med barnen forma en gemenskap kring dem. Det handlar om att lära ut kristen tro och ta barnens längtan efter fest på allvar. säger Eleonore.
Hon vill uppmuntra oss till att tänka på kyrkoåret i form av perioder och den resa vi gör genom dessa. Perioderna kan vi som församling, familj eller individer uppmärksamma på olika sätt. Däremot hur vi gör det är upp till gemenskapen eller individen att bestämma, likaså var vi vill lägga ribban.
Pedagogiskt och kreativt
När vi tar oss an kyrkoåret är rådet att göra något mindre som håller en hel period. Tipsen från Eleonore är många på hur vi kan gå till väga och här kommer några av dem.
I det sammanhang där Eleonore befinner sig ses advent som en fasteperiod och då kan det vara naturligt att barnen får ge lite av sin veckopeng till behövande.
– Det kan vara en extra insamling i söndagsskolan till människor som lever i fattigdom. Det kan också vara att ta bort någonting från kosten. Gör en pedagogisk grej av det. I vårt sekulariserade samhälle har vi redan det här med ändrade matvanor i oss, exempelvis att pepparkakor äts i december.
Vi går vidare in på julen och Eleonore berättar om hur julgranen kan användas som ett verktyg för att förklara evangeliet. Julgranen påminner oss om träden i Edens lustgård, om korsets träd och om träden som ska finnas in den nya världen.
– Det här är ingenting som det står om i Bibeln, men det är en bra pedagogisk grej. Barnen tycker det är jättekul att klä julgranen och då kan vi fylla stunden med teologiskt innehåll, precis som vi gör med lekar i söndagsskolan.
Ett annat upplägg kring jul är att ta fram delar av julkrubban under advent och jul. Man kan exempelvis placera de tre vise männen långt ifrån krubban, kanske i ett annat rum, och sedan flytta dem närmre och närmre Jesusbarnet.
– Då blir det en grej varje dag mellan jul och trettondedagen, och berättelsen nöts in. När de tre vise männen väl är framme vid krubban kan man läsa bibeltexten tillsammans med barnen.
Fastetid
I psalm 137 i psalmboken kan vi läsa om vandringen upp till Jerusalem och med det inleda påskfastan. En tid för reflektion inleds. Konkret kan vi ta bort någonting ur vardagen och prata med barnen om detta. En annan ingång till fastan är hämtad från Paula Huston. Varje vecka utgår man ifrån ett tema för hur livet kan levas enklare. Exempelvis kan vi under den första veckan städa i våra hem och reflektera över alla ägodelar. Under de följande veckorna kan ämnen tas upp till reflektion som rör pengar, fåfänga, levnadsvanor och relationer.
– Det här är ett upplägg vi kan ha tillsammans med barnen. Det blir någonting man gör varje vecka som familj.
I Eleonores församling har de under påskhelgerna tagit flera pedagogiska grepp. På skärtorsdagen har familjer fått tvätta varandras fötter och genomfört en dramatiserad Getsemanestund. Lokalen har varit nersläckt för att illustrera mörkret. Under långfredagen har församlingen bland annat gjort en korsvandring där deltagarna har fått stanna till vid tolv stationer.
– När jag har gjort detta med ungdomar har de upptäckt att Jesus lidande inte bara var fysiskt utan han blev mobbad, alltså hatad och förföljd. Jag tror det är viktigt för de som är retade i skolan att veta att Jesus också har upplevt det där hånet.
På påskdagen har gudstjänsten inletts i en mörk kyrksal. Efter ropen om att Jesus är uppstånden dras gardinerna upp och så har något överraskande hänt.
– Vi har exempelvis haft godisregn från läktaren, konfettibomb och massor med ballonger. Det blir en spänning kring vad det är som kommer att hända i år.
Varför fasta?
Fastetiden inleds i år den 2 mars och avslutas på påskafton. Men varför ska vi egentligen fasta? Eleonore beskriver hur vi lever i ett överflödssamhälle och behöver träna oss i att avstå.
– Kristen tro handlar om rättvisa. Under fastan kan vi avstå saker och ge till andra. Nöjen är en form av distraktion som behövs i våra liv. Vi kan ju inte alltid tänka på de stora frågorna. Men vi kan inte heller fly från självreflektion. Vill vi få igång vår inre storstädning måste vi stänga av radion och höra vad som sägs på insidan. Men tänk på att det är bättre med en liten fasta som blir av än en stor som havererar innan den knappt börjat.
Så rådet är att göra någonting litet i vardagen där man har möjlighet att vara uthållig.
– I Fil 2:13 står det att Gud vill verka i oss. Man kan göra en liten sak som släpper in Gud. Det ska inte vara kravfyllt, utan en påminnelse om var vi befinner oss i kyrkoåret. Det är en vandring genom Jesus liv.
#fastan2022 #jagärlivetsbröd
Advent
Längtan efter att Jesus ska komma.
Julen
Firar Jesusbarnets ankomst. Från julafton till trettondedag jul.
Trettondedagstiden
Jesus härlighet uppenbaras. Pågår till fastlagssöndagen.
Påskfastan
Jesus väg upp till Jerusalem och kampen mot det onda.
Påskdagen
Jesus uppstår. Firandet pågår i 40 dagar fram till Kristi himmelfärdshelgen.
Kristi himmelsfärdsdagen
Jesus lämnar jorden efter att ha uppstått.
Pingsten
Den helige Ande sänds till jorden och finns både ibland oss och inom oss.
Text: Karin Flygare, kommunikationsansvarig
Foto: Josefin Winzell (integrerad illustration Shutterstock)
Illustration: Carolina Olofsgård