Förra onsdagen attackerade en ung man oskyldiga människor i Vetlanda. Vi fördömer våldet och sörjer med dem som drabbats men vill också mana till försoning och besinning.
Allt svårare för de som redan lever i utsatthet
Ett av de länder som drabbats värst av pandemin är Moçambique i södra Afrika. Inte på grund av att de har fler sjuka eller högre dödlighet, i covid-19 än andra länder, men restriktionerna för att hindra smittspridningen gör att många inte har mat för dagen.
Vägen fram till pastorsutbildning
Malin Rosman är en av studenterna på ALT – Akademi för Teologi och Ledarskap. Här berättar hon om sin väg in i teologiska studier.
Restriktioner och uteblivna regn gör att barnen svälter
Plötsligt stod de där, utanför Nova Vida. I samlad trupp hade de gamla änkorna tagit sig till centret för att be om hjälp, men inte för sin egen skull. De förklarade att de själva är vana vid att svälta, men de klarade inte längre att se sina barnbarn bli allt magrare.
/ Diane Manu, medarbetare i norra Moçambique
Nu ber vi tillsammans för Vetlanda
Som kristna bröder och systrar vill vi självklart stötta vännerna i Vetlanda i bön och omsorg. Därför manar vi denna helg i våra olika församlingar att i gudstjänster och samlingar särskilt be för det som inträffat.
Livet med Jesus gör skillnad
Guds rike här och nu är något verkligt, det handlar inte om något överslätande utan är revolutionerande på alla plan. . /Josefin Lennartsson arbetar som pionjärpastor i Gnesta
Jonas har ordet
”Pandemin har dock öppnat en del nya möjligheter för dem som vågar testa att jobba mer online.” Jonas Melin arbetar som pionjärkonsulent på Svenska Alliansmissionen
Pionjärpastorn i Båstad vill nå ut till samhället
Ungefär samtidigt som världen drabbades av coronapandemin började Anna Andersson arbeta som pionjärpastor i Båstad. Och när de flesta församlingar i Sverige har fått minska sin verksamhet har Fyren i Båstad gått i motsatt riktning och istället nått ut till fler.
Sjukvårdsteamet öppnar dörrar
I en sliten skolbyggnad har en mycket blandad skara samlats. Alla väntar tålmodigt på sin tur. Vi befinner oss i en by i ett bergigt land i Centralasien. Ett mobilt sjukvårdsteam har precis kommit till byn och många vill passa på att göra en hälsokontroll, kolla sitt blodtryck eller få barnen vaccinerade. Det är långt till närmaste vårdcentral och ännu längre till ett sjukhus.
Gud har ingen genre
Jag lärde mig mycket om lovsång under min tid i Sydney. Bland annat fick jag med mig att lovsång inte är bundet till en viss musik- eller dansstil, utan det viktiga är att sången kommer från hjärtat, säger Viktor Alnervik, som i juli 2019 åkte till Australien för att gå bibelskola.
Sången som bär oss
Artisten och låtskrivaren Michael Jeff Johnson fann redan i tidig ålder sin passion för kristen musik. Fastän det dröjde innan Michael fann sitt eget musikaliska uttryck har han alltid känt musikens kraft och hur den bär oss när vi sjunger tillsammans. Jag kontaktade Michael för att samtala om musikens funktion i våra gudstjänster och om hur vi finner en gemensam sång där alla hittar hem.
Guds tilltal på mitt språk
Batimat från ramoaainafolket var gift med pastorn i församlingen och hade funnits med i församlingen hela sitt liv. Hon visste vad det innebar att vara en kristen och brukade läsa Bibeln på pidgin-engelska. Men så äntligen fanns Bibeln att läsa på ramoaaini. På invigningsdagen stod hon långt fram i kön för att köpa sitt första Nya testamente på sitt eget modersmål.












