Nimco Mahmoud har inte alltid haft mat till sina barn. Torka, sandstormar och insektsangrepp har förstört hennes skördar gång på gång. Men nu, med nya smarta växthus behöver familjen inte längre vara hungrig. Idag kan Nimco odla grönsaker året om.
Kamwes intresse för missionsvärlden väcktes i tidig ålder. Uppväxten i ett flyktingläger kombinerat med en brinnande kristen tro ledde fram till en längtan om att en dag få tjäna genom ett internationellt uppdrag. Och så kom den dagen när Kamwe fick förfrågan om att jobba som au pair åt SAM:s internationella medarbetare i Tchad. Efter Guds ledning pausade hon sina studier och packade sin väska.
Ett av de länder som drabbats värst av pandemin är Moçambique i södra Afrika. Inte på grund av att de har fler sjuka eller högre dödlighet, i covid-19 än andra länder, men restriktionerna för att hindra smittspridningen gör att många inte har mat för dagen.
Plötsligt stod de där, utanför Nova Vida. I samlad trupp hade de gamla änkorna tagit sig till centret för att be om hjälp, men inte för sin egen skull. De förklarade att de själva är vana vid att svälta, men de klarade inte längre att se sina barnbarn bli allt magrare.
/ Diane Manu, medarbetare i norra Moçambique
I Hongkong är omkring 10 % av befolkningen kristna. SAM:s systerkyrka i regionen står idag inför två stora utmaningar: ökad sekularisering och efterlevandet av den nya säkerhetslagen.
I en sliten skolbyggnad har en mycket blandad skara samlats. Alla väntar tålmodigt på sin tur. Vi befinner oss i en by i ett bergigt land i Centralasien. Ett mobilt sjukvårdsteam har precis kommit till byn och många vill passa på att göra en hälsokontroll, kolla sitt blodtryck eller få barnen vaccinerade. Det är långt till närmaste vårdcentral och ännu längre till ett sjukhus.
Batimat från ramoaainafolket var gift med pastorn i församlingen och hade funnits med i församlingen hela sitt liv. Hon visste vad det innebar att vara en kristen och brukade läsa Bibeln på pidgin-engelska. Men så äntligen fanns Bibeln att läsa på ramoaaini. På invigningsdagen stod hon långt fram i kön för att köpa sitt första Nya testamente på sitt eget modersmål.
Solomon på Papua Nya Guinea är en av de lokala medarbetarna som arbetat med att översätta Bibeln till fanamaket. Med över 850 olika språk är landet ett av världens språktätaste. Engelska är, tillsammans med tok pisin och hiri motu, officiellt språk, men väldigt få av landets invånare kan använda språket. Här berättar Solomon om vad det betyder att få läsa Guds ord på sitt modersmål.
Maria Gustafsson flyttade till Tchad i januari 2019, för att jobba med bibelöversättning. Arbetet är i en tidig fas och Maria deltar i skapandet av ett skriftspråk för mulgifolket. Sedan våren
2020 har hon befunnit sig i Sverige, på grund av coronapandemin. Men hon
håller tät kontakt med medarbetare i Tchad och har kunnat fortsätta sitt arbete.
Här berättar hon om hur det är att arbeta och leva och arbeta i Tchad.
Under sommaren har flera av våra systerkyrkor tack vare stöd från oss i Sverige och våra systerkyrkor i Hong Kong och Makau, kunnat dela ut mat, tvål och ansiktsmasker till några av de familjer som drabbats värst av de restriktioner som följt i spåren av coronapandemin. Tacksamheten hos dem som fått ta emot hjälp är stor, många ser det som svar på bön.
Hur går egentligen en bibelöversättning till, var börjar man och hur kvalitetssäkras arbetet? SAM:s internationella medarbetare Lars har lång erfarenhet inom området och jag lät därför honom berätta om det meningsfulla, men också tålamodskrävande arbetet.
Sedan 2015 jobbar SAM:s utsända medarbetare Anna och Sven i ett bibelöversättningsprojekt i Sydostasien. Fokus ligger på bibelanvändning bland gonfolket, som är en folkgrupp med 800 000 människor utspridda i fyra sydostasiatiska länder. För att nå fram med evangeliet jobbar de utifrån en metod som kallas Ethno arts, vilket innebär att den lokala kulturen visar vägen för hur evangeliet ska delas.
