Hur är det att leva i Tchad?
– Väldigt annorlunda än Sverige. Det är varmt, ibland upp emot 45 grader, torrt och dammigt. Det är fattigt och enkelt, de flesta lever för mat för dagen. Samtidigt är det väldigt få som stressar, så det är oftast rätt lugnt. Att åka buss är extremt trångt, vi kan vara 22 passagerare i en liten minibuss. Är jag i stan är det aldrig tyst, där finns en ständig blandning av oljud från hundskall, discomusik från barer, utrop från minareter, motorcyklar och andra fordon. Kommer jag däremot utanför stan är det tyst. Samtidigt kan det kännas lite ensamt.
Mitt helgnöje är att gå på marknaden och titta på vackra och färgglada kläder. Jobbet erbjuder tillräckligt med äventyr, speciellt när jag besöker en by, då blir det ”off-roadkörning” och scouting.
Sen får jag leva med att alltid vara lite udda och ständigt uttittad. Här finns få västerlänningar och de väldigt få turister som besöker landet umgås inte med lokalbefolkningen. Jag är också udda eftersom jag är kvinna men har pengar, en utbildning, arbetar och kör bil. Ibland känner jag mig även udda när jag är på besök hemma i Sverige. Många ifrågasätter varför jag valt att bo så långt från familj och vänner och den bekvämlighet det innebär att bo i Sverige för att kämpa med att lära mig ett nytt språk och försöka uttala ljud som jag aldrig tidigare hört, fajtas med malariamygg, kackerlackor och termiter.
Men framförallt är det spännande att få arbeta med ett tidigare outforskat språk och lära känna en hel folkgrupp. Varje dag är ett äventyr.
Hur bemöts du av den folkgrupp du ska arbeta med?
– För dem är jag väldigt annorlunda. Jag och mina kollegor får leva med att vi är lite märkliga för de flesta lokalbor. Jag är ensamstående kvinna utan barn och arbetar främst tillsammans med män – även om jag lyckats få med ett par kvinnor i min arbetsgrupp. Men de flesta jag möter är vänliga och intresserade och vi försöker alla att förstå främlingen framför oss. Jag försöker förstå dem och de mig.
Hur går det till när man lär sig ett helt nytt språk?
– Man letar upp någon som vill vara ens ”språkmamma/språkpappa” och försöker bli som ett barn. Jag använder en metod som kallas, GPA, Growing Participator Approach, som fungerar bra när man ska lära sig ett språk där det inte finns vare sig läroböcker eller kurser. Man lär sig lite som ett barn gör, stegvis och med så mycket meningsfull input som möjligt och mycket repetition. Vi använder leksaker, bilder och olika aktiviteter och så får min språkmamma säga orden på dem många gånger. Alla nya ord och fraser spelar jag in så att jag kan träna mellan lektionerna. Sen blir det mer och mer verklighetsbaserade aktiviteter och berättelser. Sen blir det mer och mer verklighetsbaserade aktiviteter och berättelser. Man kan t.ex. be språkmamman att ta med sig ljudinspelaren hem och sätta på vid en konversation hemma, så att man lär sig förstå konversationer mellan infödda.
Var hämtar du kraft och inspiration?
– Ja kraft och inspiration behöver man, i det klimatet och i det som är annorlunda. Jag hämtar inspiration hos Gud genom stillhet och regelbundna andakter och hos de som gått före i samma jobb, kollegor och vänner. Jag hittar också inspiration i motivationen hos folket jag jobbar med och så tycker jag att mina arbetsuppgifter är väldigt roliga. Ibland tar jag en simtur i poolen på ett hotell. Hemma i Sverige brukar min källa till återhämtning vara naturen, i Tchad lever jag mitt i huvudstaden, där är det inte lika lätt men då och då besöker jag kollegor som bor mer naturnära, där kan jag promenera i naturen. Det har varit skönt.
En paus i Sverige är också skönt och välbehövligt för att vila och hämta ny kraft.
Vad betyder det för dig att det finns folk i Sverige som ber och ger av sina pengar?
– Oerhört mycket! Utan det stödet skulle det inte gå. Ni är med och bidrar till att ett folk kan få ett eget skriftsystem, böcker och bibeln på sitt språk, kunskap, bättre utbildningsmöjligheter och en stärkt identitet och självkänsla.
Folket jag jobbar med är tacksamma till er för ert stöd! De brukar be att jag ska hälsa och tacka er, så det här känns som ett lämpligt tillfälle att göra det: Tack från Mulgi till er!
Text: Marita Good
Foto: Karin Flygare