Till att börja med, hur laddar vi upp inför en ny arbetsvecka? Elsmarie vill uppmuntra oss alla till att ha söndagens gudstjänst som en del av helgrutinen. Enligt henne har gudstjänsten all betydelse i världen för den kommande veckan. Gudstjänsten ska vara en generationsöverskridande mötesplats där vi stärks i vår tro och tillsammans prisar Gud. Hennes önskan är att de ska få vara kravlösa stunder där vi hämtar styrka för veckan som kommer.
– Jag brukar säga att i gudstjänsten får vi lägga den gångna veckan bakom oss och ta nya steg in i veckan som ligger framför. Den ska vara en laddstation där jag får till mig något som jag kan vila i under resten av veckan.
För vissa kanske det kan upplevas som en stress att hinna med församlingslivet och Elsmarie menar att det beror på vad vi lägger i begreppet. Kanske lägger vi vårt fokus på själva verksamheten när församlingslivet också kan innebära att vi delar vår vardag med andra och med det även våra brottningskamper i livet.
– Genom församlingen kan vi växa tillsammans och öka tilliten till Gud. Om vi för in den här djupare innebörden, så betyder församlingslivet allt. Men landar vi i att den betyder verksamhet upplevs det lätt som ett krav att engagera sig.
Om känslan har blivit att Gudsrelationen är något som ska hinnas med bland allt annat i livet?
– Då har vi hamnat fel i tankarna. Kanske har vi blandat ihop Gud med kyrkans verksamhet, menar Elsmarie och beskriver hur hela vår existens vilar på Gud. Hon resonerar kring att vi i kyrkan kanske har misslyckats med att förmedla detta. Att för mycket fokus läggs på att vi ska läsa Bibeln mer och be oftare, vilket kan upplevas som ett krav utanpå allt annat som ska hinnas med.
– Kanske behöver vi omformulera oss för att få en större förståelse för att Gud alltid är med oss. Han är vårt centrum och finns med oss i vår vardag, i allt vi gör. Han är inte bara en av alla våra fritidssysselsättningar. Kanske kan den insikten sänka våra axlar när vi känner oss stressade eller otillräckliga.
Elsmarie menar att vi alla mer eller mindre är präglade av det prestationssamhälle vi lever i, där alla verkar mer lyckade än oss. I sociala medier framstår ofta andras vardagsmat som godare och helgerna som roligare.
– Vi behöver sänka kraven och komma ihåg att Gud älskar oss för dem vi är, inte för det vi gör. Kanske behöver vi även sänka kraven i kyrkan? Vi behöver även där bära varandra, hoppa in när någon annan inte orkar städa. Vi behöver inte alltid vara lyckade, vad det nu innebär. Och vi ska sluta jämföra oss med andra.
Elsmarie har själv gått igenom en livskris i samband med skilsmässa och hon vet att tron på Gud inte alltid är så enkel. När hennes barn var små jobbade hon som pastor och det var då som äktenskapet kraschade. Hon bar på känslan av misslyckande under en lång period, särskilt för att hon jobbade som pastor.
– Det kändes jobbigt att närma mig Gud igen efter detta. Nyckeln till förändring var när jag mötte en vän som lyckades förmedla att Gud älskar mig oavsett hur livet ser ut. I det landade jag. Gud ser inte mig som ett misslyckande, utan det blev bara inte så perfekt som jag hade tänkt att det skulle bli. Men Gud kräver inte perfektion av oss, utan han vill ha våra hjärtan och vår vilja att gå med honom.

Många av oss spenderar en tredjedel av den vakna tiden på jobbet, men det är inte en självklarhet för alla att känna sig bekväma med eller kunna prata öppet om sin tro. Men i samtalet med Elsmarie ges en vidare syn
av vad det kan innebära att vara kristen på en arbetsplats.
– Mycket handlar om hur jag uppträder mot människor och hur jag är i mitt sätt. För jag in den positiva känslan på jobbet?
Olika arbetsplatser präglas av olika kulturer, som påverkar beteenden hos anställda och hur man bemöter varandra. Ibland är de bra och ibland är de dåliga.
– Att säga ifrån när någon är nedlåtande eller att inte delta i skitsnack är också sätt att vara kristen i vardagen. Det är inte enkelt, men genom våra handlingar visar vi vad våra grundvärderingar vilar på. Det är inte alltid vi kan prata om Jesus, men genom vårt sätt att vara kan vi visa vad vi står för. Och kanske kommer frågor utifrån det, där vi får möjligheten att säga någonting enkelt om vår kristna tro.
Finns det några tips på hur vi i vardagen, mitt bland hämtningar på dagis, uppgifter som ska slutföras och mat som ska lagas kan rikta vår uppmärksamhet till Gud? Eller hur vardagen kan upplevas mer meningsfull för den som är ofrivilligt ensam? Elsmarie medger att det är svårt att ge generella tips då våra liv ser så olika ut. Men när hennes liv var som mest hektiskt använde hon sig av mikropauser på kanske tre till fem minuter.
– Den lilla stunden kan göra att jag riktar min tanke till Gud och tackar för att han är med mig. Jag tycker också det är bra att våga planera in stunder med Gud i almanackan, en halvtimme då och då. Ta hjälp av andaktsböcker eller Bibelappen som har lättillgängliga läsplaner.
För de personer som är ofrivilligt ensamma och upplever att de har tid över tipsar hon om att nyttja en del av den tiden till att be för andra. Kanske kan man till och med ta kontakt med dem som har lite för mycket att göra.
– En dröm jag bär på är att den som är ensam ska få lära känna en barnfamilj i församlingen och kunna bidra in i den, kanske laga mat. Den som är ensam får en bonusfamilj att umgås med och familjen får hjälp i vardagen.
Text: Karin Flygare, kommunikationsansvarig
Foto: Carolina Olofsgård
Elsmarie Kopparsjö Alfredsson jobbar som pastor i Klockargårdskyrkan i Malmbäck sedan ett år. Tidigare har hon bland annat arbetat som vice föreståndare på Bödagården och grundskollärare. Elsmarie är gift med Tommy och de har fyra utflugna döttrar.
Klockargårdskyrkan finns i Malmbäck, en liten landsbygdsort på ca 1100 personer. Församlingen har 260 medlemmar och en stor barn- och ungdomsverksamhet.