Vi sätter oss vid ett bord i restaurangen på Gullbrannagården för att samtala. Jag har bestämt mig för att fokusera på generationsväxling, eftersom det är aktuellt även i min församling. Hur ska vi som är äldre lyckas med att överlämna ansvaret till nästa generation?
– Problemet är att vi lämnar över ansvaret, men inte mandatet, säger Josefine.
Nyckelgenerationen
Jag känner igen problemet. Vi vill gärna ge ansvar till de unga, men vi är inte riktigt beredda att släppa kontrollen. Jag har nyligen läst Egil Svartdahls bok Ge det vidare och frågar Josefine om hon håller med Svartdahl om att det är de mellan 25 och 50 som är nyckelgenerationen i församlingen. Det gör hon. Mellangenerationen har kontakt med både barnen och de äldre och det är viktigt att denna generation känner ägarskap och får forma församlingens kultur. Det betyder att småbarnsföräldrar också måste vara beredda att vara ledare i församlingen, och det kan innebära problem.
– Det finns en tanke att barnfamiljer har rätt att ta det lugnt, säger Josefine. Vi ger frikort till barnfamiljerna och de behöver inte prioritera församlingslivet. Detta synsätt hindrar generationsväxlingen. Problemet är att vi ser församlingen som en pusselbit som ska passa in i livspusslet. Församlingen är inte en pusselbit, utan själva pusselmattan, där man lägger pusslet. Även som barnfamilj kan man leva sitt liv i församlingen, i den kristna gemenskapen.
Jag gillar verkligen bilden av församlingen som pusselmattan, och Josefine utvecklar den med att säga att säga att Jesus är röret som man rullar ihop mattan runt. Det är Jesus som ska vara i centrum, både i församlingen och i livet.
Rekrytering av ledare
Vilka nyckelfaktorer finns då för att unga människor ska vilja gå in i ledarskap? Josefine nämner några saker.
– Först och främst är det viktigt att tänka på hur vi rekryterar nya ledare. Det fungerar inte att vädja till lojalitet eller pliktkänsla. Människor blir inte motiverade av dåligt samvete. Istället bör vi handplocka dem vi tror passar för uppgiften. Låt folk känna sig utvalda. För det andra är det viktigt att människor får göra det de är duktiga på, utifrån sina gåvor. För det tredje behöver vi ha ett brett ledarskap med olika typer av personligheter. Våra traditionella strukturer prioriterar ofta dem som skapar trivsel och gemenskap, men vi behöver också ge utrymme för entreprenörer och administratörer. För det fjärde är det helt avgörande att vi också tränar de nya unga ledarna. Varje ledare har ansvar för att träna nya ledare.
Om vi då har lyckats med att rekrytera en ny generation ledare, vilka fallgropar finns?
– Det största problemet är att vi ibland inte ger vidare taktpinnen, säger Josefine. Att vi ger ansvar, utan att ge mandat, som jag sa tidigare. Ett annat problem är att det kan finnas en rädsla för att testa nya saker. Den äldre generationen måste låta de unga göra förändringar som siktar mot framtiden. Vi behöver fråga varandra: Vad drömmer du om? Vad längtar du efter?
Från alla generationer
Jag går vidare med att fråga hur Josefin tänker om åldersstrukturen i församlingsledningen.
– I grunden tänker jag att ledningen bör se ut som församlingen ser ut. Jag tror att det bör finnas folk från alla generationer i en församlingsledning, men det är särskilt viktigt att det finns ett starkt mandat för nyckelgenerationen, alltså de som är mellan 25 och 50.
Tre råd
Nu blir det personligt. Jag är ordförande i min församling och jag fyller snart 60. Finns det plats för oss äldre i församlingsledningen?
– Ja, det gör det verkligen, svarar Josefine. Jag ska ge tre råd. För det första: Kliv inte av för tidigt. Din roll kan behöva förändras, men du har fortfarande en viktig uppgift. För det andra: ”Kill your darlings” det vill säga att du måste släppa dina favoritidéer och käpphästar. Det är inte säkert att allt kommer att vara som du önskar längre. Till sist: Ta ett kliv ner eller åt sidan. Gå in i nya uppgifter. Det kanske finns något du har drömt om att få göra. Fokusera på mentorskap. Du kan vara en mentor för unga ledare.
Jag känner igen mig. På senare tid har jag riktat in mig mer på att vara mentor för unga ledare och jag frågor Josefine om hon har några tips.
– Fråga mer än du svarar. Det är lätt att man pratar för mycket om sig själv och sina erfarenheter. Och bjud in till ditt nätverk. Öppna dörrar för unga ledare.
Vårt samtal avslutas alltså med samma ämne som Josefines föreläsning – vikten av mentorer för unga ledare. Jag förstår att det är något hon brinner för och jag bestämmer mig för att satsa ännu mer på att vara mentor. Det är som Josefine säger: Varje ung ledare behöver en mentor.