– Jag tycker att det är förvånansvärt många unga som upplever sig kränkta, inte minst om vi vill ha ett samhälle som respekterar mångfald, menar Fredrik Wenell som genomfört undersökningen på uppdrag av Sveriges Kristna Råd (SKR).
Fredrik arbetar som lärare i systematisk teologi och etik på ALT, och är ledarskribent på tidningen Dagen. För några år sedan jobbade han som konsulent i barn- och ungdomsfrågor på SKR. Vid en samling med ledare från olika samfunds ungdomsorganisationer, lyftes det fram en situation där en kristen högstadieelev blivit utsatt för kränkningar. Igenkänningen i gruppen var stor och det visade sig att i princip alla hade mött ungdomar som bar på liknande upplevelser.
– Vi beslutade oss för att försöka få upp frågan på en politisk agenda. Vi försökte att få med både muslimska och judiska organisationer för att få större genomslagskraft, men av olika anledningar blev det inte så. Rapporten är ingen vetenskaplig undersökning, utan det här var ett sätt att sätta ett finger i luften och säga hur det ser ut. Inte säga att vi har en massa offer utan lyfta vilken typ av samhälle vi lever i för människor med tro.
Fredrik reagerar på att unga troende ofta betraktas som ett kollektiv och inte som individer. I skolmiljön får elever stå till svars för vad andra tror är det kristna kollektivets åsikter. Forskaren Karin Flensner har tidigare kunnat påvisa att kristendomen ofta framställs som något historiskt förlegat i undervisningen, vilket Fredrik känner igen i resultatet i den här rapporten. En vanlig missuppfattning är att kristna inte kan tänka vetenskapligt.
– Det här är problematiskt för unga människor som är på jakt efter en egen identitet. Det är jobbigt att vara ung och alla genomgår den biologiska, psykologiska och sociala förändringen. Till det läggs en aspekt att man är troende, som blir ytterligare en komplicerad faktor i identitetsbearbetningen.
Samtalet breddas och Fredrik resonerar kring sekulariseringens inverkan på kyrkan.
– Om jag ska sticka ut hakan lite, det är inte säkert att sekulariseringen bara är negativ för kyrkan.
Han beskriver att vi i Sverige kommer från en situation där kyrkan under en lång tid har haft en stor kulturell makt i samhället. Fredriks föräldrar, som är födda på 1940-talet, växte upp i en skola där prästen kom och undervisade barnen om den rätta moralen.
– Det samhället har vi gått bort ifrån och människor har en större auktoritet över det egna livet. Nu har det gått så långt att när min 20-åriga son berättar för sina nya hockeykompisar att han är kristen, är det för många första gången de träffar en troende. I det mötet väcks ofta en nyfikenhet. För unga människor som inte har upplevt den kulturella makten i samhället får nu kyrkan definiera vad som är kristen tro och hur det är att leva som kristen. Det finns såklart negativa sidor av sekulariseringen, men en positiv aspekt är ungas nyfikenhet på den kristna tron.
Vilka åtgärder behövs för att förbättra kristna ungdomars situation? Fredrik menar att lösningen finns på olika nivåer. Till att börja med behöver vi jobba med opinionsbildning både inom politiken och skolväsendet.
– Det här handlar inte bara om att lyfta just kristna ungdomar, utan troendes situation i stort. På församlingsnivå tänker Fredrik att vi behöver jobba mer med att ingjuta självförtroende i ungdomarna. De behöver en trygg plats i församlingsmiljön där det är naturligt och enkelt att tro, men också utbildning och träning i hur man är troende i miljöer där det inte är tryggt att tro.
– Vi har inte längre stöd i samhället av att vara kristen. Hur kan vi hjälpa ungdomarna att förstå det, att ge skäl för sin tro och att ha förståelse för vad det innebär att inte tro? Församlingen behöver också vara lyhörd för varje individ i ungdomsgruppen. Det är viktigt att de blir lyssnade på och får utrymme för sina egna tankar.
När Fredrik blickar framåt uttrycker han en oro över den ökade polariseringen i samhället. Det blir svårare att tro och det byggs konflikter. Han drömmer om att vi som kristna ska börja se Sverige som ett missionsfält.
– För i en ny situation blir man inte överraskad av att möta människor som inte tror. Vi behöver hjälpa varandra att bli trygga i miljöer utanför kyrkan. Jag tycker man ska vara tydlig med vad man tror på, men inte förvänta sig att andra delar det. Vi kan komma att möta motstånd, men det finns också möjlighet att vi möts av mycket intresse.
Text: Karin Flygare, kommunikationsansvarig
Foto: Scott Webb, Va´fintfoto (Fredrik Wenell)