Marita GoodBarn och ungdom, Församlingar, SAU

Hur får vi unga att stanna?

Rapporten "Här för att stanna" släpptes i höstas och handlar om hur vi kan hjälpa barn och unga in i ett livslångt lärjungaskap. Med utgångspunkt i rapporten har frågor och samtal kring alla de som lämnar kyrkan pågått i olika forum, även nu under våren. Det är ett oerhört viktigt samtal som behöver belysas.

“Led den unge in på den väg han bör gå så följer han den även som gammal” (Ords. 22:6).
Vi är nog många som på olika sätt har arbetat med barn och ungdomar i våra församlingar som kan läsa den versen och mumla lite tyst: ”Om det bara vore så enkelt.” Och många är också de som med tungt hjärta ser barn och barnbarn välja en annan väg än den som de gjort sitt allra yttersta för att leda dem in på. För sanningen är den att en stor del av de som varit aktiva i kyrkans barn och ungdomsarbete faktiskt lämnar både kyrkan och tron redan innan de kommit upp i vuxen ålder.

I rapporten presenteras en undersökning gjord inom Equmenia, Pingst och EFK som konstaterar att vid 23 års ålder är det enbart runt 40 % av de som vuxit upp i kyrkan som är kvar i tron. Underlaget är något tunt, men det ligger i linje med liknande större undersökningar från exempelvis USA. Det finns ingen anledning att tro att det skulle se annorlunda ut inom SAU och SAM. Det här är såklart nedslående, men i stället för att föda en känsla av hopplöshet bör det få oss att ställa frågan: Hur vänder vi siffrorna? Hur kan vi bli bättre på att forma ett livslångt lärjungaskap som håller att bygga sitt liv på?

VÅGA FRÅGA

Det första jag tror att vi behöver göra är att våga fråga. Det går lättare att lösa ett problem om man förstår orsaken. Vi behöver våga fråga de som lämnat om anledningen till det, trots att svaren mycket väl kan bli obekväma för oss att höra. Annars kommer vi aldrig lära oss av misstagen. I rapporten talas om att tron har störst chans att bli bestående om den förankras både kognitivt, socialt och emotionellt. Med andra ord att det finns utrymme att ställa frågor och ha stimulerande samtal kring tron, att det finns en god gemenskap i församlingen och att man får erfara ett gudsmöte. Till detta kan också läggas en fjärde punkt; utmaningar, att tron får omsättas i praktik och att den därigenom stärks.

TYDLIG STRATEGI

Hos de församlingar som ingår i den här undersökningen är det tydligt att det är den sociala aspekten som dominerar inom barn- och ungdomsverksamheten, och det är här som de största utmaningarna finns. Inte minst blir detta tydligt i de ”övergångar” som blir mellan församlingens olika verksamheter, exempelvis från söndagsskola till tonår eller tonår till ung vuxen. Vid varje övergång sker ett socialt skifte som alltid innebär en risk att unga lämnar. Här kan en församling bli hjälpt av att ha en tydlig strategi för hur övergångarna ska ske. Det kan handla om att vara noga med att introducera blivande tonåringar till de nya ledare de kommer möta på fredagskvällarna eller att aktivt hjälpa en nybakad student att hitta en församlingstillhörighet i den nya universitetsstaden.

UTVÄRDERA

Kanske är det också läge att fundera kring hur den egna verksamheten ser ut. Betonar vi någon av ovanstående faktorer så mycket att den går ut över någon annan? Då kanske vi behöver justera verksamheten för att exempelvis ge mer utrymme för ungdomarna att ställa de riktigt svåra frågorna om livet och tron.

Det finns mycket mer att lyfta kring det här ämnet, men det allra första som behöver ske är att samtalet fortsätter och att vi hjälper varandra att identifiera vad just våra församlingar behöver arbeta med för att hjälpa den unge att stanna på vägen även som gammal.

TEXT: JACOB ÄMTERLIND
generalsekreterare SAU
ILLUSTRATION: HÄR FÖR ATT STANNA

Här för att stanna utgår i sitt arbete ifrån två grundstenar och åtta byggstenar. Tanken är att de kan användas för att få ett gemensamt språk i en församling när man samtalar kring dessa frågor.

DU HITTAR RAPPORTEN HÄR>