Egypten och funktionsvariationer

2023 bodde runt 114,5 miljoner människor i Egypten, en siffra som förväntas öka till runt 161,6 miljoner år 2050. Med andra ord en väldigt snabb befolkningstillväxt.¹ Enligt landets egen statistik lever ungefär var tredje egyptier under fattigdomsgränsen. Särskilt påtaglig är fattigdomen i rurala områden och i södra Egypten. I Kairo och Alexandria finns inte tillgång till tillräcklig samhällsservice. Höga födelsetal och inflyttning från landsbygden skapar en överbefolkning, som leder till att slumområden bildas. Och prognoser antyder att situationen fortsätter förvärras.² Generellt är kvalitén på utbildning i Egypten bristande. Skolor är ofta i dåligt skick, det finns för få lärare och inte tillräckligt med skolmaterial.²

Att leva med funktionsvariationer i Egypten

Det saknas generellt medvetande, förståelse och acceptans av människor med funktionsvariationer i Egypten. De flesta egyptier är inte medvetna om vilka svårigheter och behov dessa har.³ Funktionsvariationer är en av de främsta anledningarna till att exkluderas från samhället, ihop med socio-ekonomisk status och kön. När flera av dessa faktorer sammanfaller förstärks diskrimineringen man möter. En flicka med Downs syndrom, exempelvis, stöter på fler barriärer i sitt liv än en pojke med Downs syndrom gör.⁴

Genom att titta på läskunnigheten i landet kan man se att människor med funktionsvariationer inte har samma sorts tillgång till utbildning som människor utan funktionsvariationer har.⁵ Det saknas inkluderande skolor i rurala områden, och det uppskattas att en tredjedel av de med en mild funktionsvariation, och hälften av de med en allvarlig funktionsnedsättning, inte har tillräcklig tillgång till utbildning.⁶

UNICEF (2022) uppskattar att 22,9 % av de med funktionsvariationer inte har tillgång till tillräckligt med mat, jämfört med människor utan funktionsvariationer där siffran är 13,8 %. Tillgång till rehabilitering och sjukvård behöver förbättras överlag, men särskilt i rurala områden.

Det finns en lag om att företag med mer än 50 anställda måste säkerställa att 5 % av de anställda har någon funktionsvariation. Men denna lag verkar förbises då människor med funktionsvariationer fortsatt har svårt att hitta jobb.⁶ Enligt SAM:s kontakter är det vanligt att arbetsgivaren låter anställda med funktionsvariationer stanna hemma, men betalar ändå ut deras lön. Allt för att det ska se rätt ut på pappret, utan att behöva ta ansvar i verkligheten.

Barn med intellektuella funktionsvariationer

Utbildningspolitiken gällande specialundervisning är inte likvärdig för alla. Barn med intellektuella funktionsvariationer klassificeras som antingen ”utbildningsbara” eller ”inte utbildningsbara”, vilket innebär att vissa barn inte har tillgång till skola alls.³ Barn med intellektuella funktionsvariationer så som autism hamnar ofta kvar hemma istället för att gå till skolan. Ibland blir de nekade en plats i skolan innan de hinner börja och ibland hoppar de av skolan efter en period.⁷

Föräldrar, i synnerhet mammor, påverkas mycket av att ha ett barn med funktionsvariation. Mammor tar ofta på sig rollen vårdgivare för sina barn, vilket inte sällan påverkar deras mentala och psykiska hälsa. I rurala områden påverkas föräldrarna ännu mer, då hjälp att tillgå är väldigt begränsad. När föräldrar agerar vårdgivare kan de ofta inte arbeta samtidigt, vilket också leder till försämrad ekonomi för många familjer. Låg familjeinkomst har visat sig ha samband med att känna att man har en börda, då man inte har råd att betala för hjälp, om den ändå skulle finnas tillgänglig.⁸

Tjänster och stöd för barn med funktionsvariationer är generellt, och speciellt för barn med exempelvis autism, minimal eller finns inte alls. Tillgång till sjukvård, rehabilitering och socialvård är ofta begränsad. Om det finns tjänster att ta del av är det i regel vid privata kliniker i storstäderna, vilket föräldrarna får betala för ur sin egen ficka. Finansiellt och professionellt stöd saknas. Om man bor i ett ruralt område är den största sannolikheten att barn med funktionsvariationer inte har tillgång till något stöd alls.⁷

Allmänna skolor är ofta i dåligt skick och inte utformade på ett sätt som ger barn med funktionsvariationer möjlighet att delta. Lärare saknar för det mesta träning och expertis i hur man undervisar barn med funktionsvariationer. Egyptens utbildningsministerium har etablerat planer om en inkluderande skola. Men planens fokus ligger på att ett visst antal barn med funktionsvariationer ska gå i skolan, och inte på hur man säkerställer kvalitén och resurser för att skolgången för barnen ska bli bra.³

Källor:

1. WHO
2. Landguiden, Utrikespolitiska institutet
3. Hassanein et al., 2021 - https://doi.org/10.9782/2331-4001-24.1.25
4. Humanity & Inclusion 2022 - https://www.hi.org/sn_uploads/document/Factsheet-InclusiveEducation-RealLives-EN-2022-2.pdf
5. ESCWA (United Nations Economic and Social Commission for West Asia)
6. UNICEF
7. Gobrial, 2018 - https://doi.org/10.3390/socsci7080133
8. Ghazawy, 2020 - https://doi.org/10.1186/s12889-020-09266-4